29 juni 2010

Hultsfred ställer in

Det är bara en dryg vecka kvar, och festivalen ställs in på grund av för dålig biljettförsäljning och därmed blir det slut på Hultsfred för den här epoken. Konkursen är ett faktum, nu går det inte längre. Känns väntat på ett sätt, men ändå så himlans sorgligt. Som jag älskat den festivalen. Som jag längtat efter den, i månader och år, har varit där ofattbara fjorton gånger. Bye bye Hultsfred. We had joy we had fun osv.

sommar i stockholm, saker jag gör

Jag tror jag låter den här bilden tala för sig själv.

sommar i stockholm, aka saker jag inte gör, pt 3

Jag är inte heller på Debaser Medis och kollar på Vampire Weekend med Lillis och Sejka från jobbet. Hur skulle det se ut? Hur skulle det vara egentligen? Vad fan är en himla bal på ett himla slott? Va?

sommar i stockholm, aka saker jag inte gör, pt 2

Jag är inte heller på Debaser Slussens uteservering och äter middag med min kille, hans bästis och hans bästis tjej som jag för övrigt gillar och vill lära känna bättre. Där är jag inte, även om det antagligen fortfarande såhär vid nio på kvällen är över tjugo grader och kvällssol där. Nej, inte där.

sommar i stockholm, aka saker jag inte gör, pt 1

Det är över tjugo grader fortfarande. Klockan är nio och jag har, med ojämna intervaller, mått uselt hela dagen. Tanken på att vakna sjuk imorgon och missa Arcade Fire på Dalhalla, ridningen på gärdet på torsdag, eller Peace & Love på fredag, tvingar mig att vara klok. Jag är alltså INTE på bangfesten på Södra Teaterns terrass där nya numret firas och min fina Lina spelar skivor. Där hade jag velat vara. Där är jag inte.

I try to follow every step she takes

Vi gick till Diplomatstaden på lunchen, jag och Lillis, men båda mådde för illa för att kunna äta något. Är det värmen? Är det uttorkning? Är det ett elakt magvirus? Är vi nervösa för helgen? Närå. Klart vi inte är. I Diplomatstaden var alla liksom alldeles fina och när de råkade ses och det visade sig att de kände varandra kindpussades de inte en, utan två gånger. Vi lade oss på en filt och pratade om hur svårt det är att vara glad när man mår fysiskt dåligt. Sedan mådde vi ännu mer fysiskt dåligt pga 30 graders hetta, och gick in till kontoret igen. Det är såhär min sommar kommer bli.

Sen har jag glömt att tipsa om den här - min mobiltelefonsignal för övrigt. Låten handlar om en kille som har bildningskomplex och hipphetskomplex och som börjat följa en tjejs blogg och fått en tvångstanke: tänk om she's the one. Tjejen å sin sida, som representeras av Therese i LoWoods röst, tänker att snubben inte precis har så bra koll på stil och säkert har han inte läst en bok i hela sitt liv men tänk om, tänk om he's the one. Och sen spekulerar de i det här och allt blir en jävligt catchy låt med, okej here goes hur gammal jag är, för mig lite PINKS-känsla! Och obs jag ÄLSKADE Pinks när jag var liten. No joke, mina första pre-sex-fantasier gick ut på att snubben i The Pinks klättrade in genom mitt fönster när mamma och pappa lagt mig och sade kom, kom vi ska RYMMA på ÄVENTYR. Eh ok, sidospår. Men i alla fall. Det här är alltså låten, den jag tyckte skulle bli förstasingel på älskade Elias senaste skiva, den jag gång på gång försöker övertala honom att den faktiskt (visst? väl? snälla? jo?) handlar om mig och ingen annan. Jag har ju berättat innan att det var så vi blev vänner, att vi började brevväxla och sådär. Och obs! I did a London year after school! Osv. Aja, annan story. Nu låten, fuck layouten.

Det kliar och sticks

Hmm, försöker minnas vad det är som brukar börja med en tjock och kliande hals, en sån där som gör att man ligger och sväljer reflexmässigt en hel natt och liksom inte gör ont, men känns tjock och ja, kliande. Är det en vanlig förkylning? På sommaren? Sommarförkylningar är väl ett helvete att bli av med? Alltså jag kan och tänker inte bli sjuk till Peace & Love, min sista sommar inom musiken ska jag FAN vara med på ALLT. Okej, halsen? Please?

Okej, då åker jag till Way Out West dårå

Om Håkan ska dit, ska fan jag det också. GAAAAAH. "Håkan kommer att framföra sitt numera klassiska debutalbum Känn ingen sorg för mig Göteborg i sin helhet. Från start till slut." Hoppas det är lördag. Eller fredag. Okej nu kommer jag paja layouten här för att lägga in en video. So be it:

28 juni 2010

Loser baby

Nu är det bestämt - vi åker till Dalhalla. Trots att jag måste jobba på torsdag morgon och trots att det ligger tre och en halv timmes bilkörning ut i tomma intet. Jag måste se Arcade Fire en gång till, jag måste se Dalhalla, så får det bli.

Ikväll har jag spelat spel i Vitabergsparken. Jag varnade Anna för att det kommer vara fulla tonåringar där men hon trodde mig inte. Hade suttit där på midsommar och då var det minsann bara lugnt och stilla. När jag sade att det hade med själva midsommarafton att göra och inte parken i sig - ingen är i stan på midsommar - så trodde hon mig inte. Jag fick rätt, förstås, parken kryllade av tonåringar som använde falskleg för att gå och köpa ut folköl. Vi åt ostar och jordgubbar och godis och salami, tryffelsalami hette det och jag hade ingen aning om vad det var. Spelet förlorade jag - that's what i do. Förlorar i spel. Anyways...

i en park nära dig...

27 juni 2010

I'm a cowgirl yes I am

Nu skulle jag kunna lägga en lång utläggning här, om att jag har vallat kor från en hästrygg idag. Och att när jag vallade en extra jobbig ko som hela tiden ville springa rakt in i mig och min häst, så höll jag på att galoppera över en alldeles nykläckt liten kalv, som låg i sommargräset och var för svag för att ta sig upp. Och att den bråkiga kossan, var den nyförlösta mamman som förtivlat ville komma till sin lite för tidigt födda och lite för svaga avkomma. Det var snopet. Jag skulle kunna berätta lite mer om den upplevelsen, men nej. Sistadageninnansemesternärslut gör att allt kryper i mig. Gotta go ut. Har på mig mjukisbralla och springskor när jag skriver det här. Och beger mig ut i Årstaviken. Hepp!

Last day


Det är söndag i skogen, vi har sovit med en tjock grå katt mellan oss inatt. Det var ganska mysigt. Vaknade, åt frukost i solen, tog en promenad till badviken, gick upp igen. Myggbiten x 150758. De älskar mig så innerligt, myggjävlarna. Snart ska jag åka och rida. Har hittat en gård här i närheten som har turer med hästar, eftersom det är midsommarhelg lutar det starkt åt att det bara blir jag och Göran, som äger gården, som går ut och rider men det får bli bra, bättre än inget. Den här sommaren kommer bli så lång annars. Och annars då? Jo men imorrn börjar jobbet igen, det känns fett. Inte. Gud, att det skulle bli sån här ångest av den saken, hade jag aldrig trott.

26 juni 2010

Ajje

Nu är jag i skogen, hos mamma. Det är stilla här. Sol och regn om vartannat. Jag köpte två böcker på vägen hit, hann bara läsa 20 sidor i den ena. Gick ut på promenad, poserade på en högrej, åt grillspett, himlen blev svart. Mammas pilot bygger en pool, snart kommer det vara klart och man kan bada från altanen. Längtar till det.

En viss slut-på-semestern-ångest håller på att smyga sig på här. Går icke att förneka. Ajjjjjje.



Semäster

Oj jag fick semester och liksom glömde bort bloggy. That's a first. Hur som helst, vi kom hem från Prag och det blev midsommar illa kvickt. Den firade vi i Enskede, hos Lisas föräldrar (som var bortresta - FF alltså) med mat och tårta och studsmatta. Såhär. Nu är det bara en och en halv dag kvar på min semester och jag sticker till skogs, mamma väntar. Hej!


















23 juni 2010

testar en ny grej

hello från sverige igen. Det här testar jag att skicka genom min hotmail, kan gå hur som helst verkligen. Till exempel kan det avslutas med lite reklam för, typ, hitta kärleken och andra dejtingsidor på nätet. Om det sker så förlåt. Jag vill ju bara få skriva till er.

Nu är hemresan snart över och spontan känsla är prag - snart igen och ryanair - helst inte på ett tag. Som minisemme betraktad var veckan verkligen så himla toppen och prag känns verkligen som ett av de bästa tredagarsställena man kan hitta inom fyra timmar från sverige. Nu återstår några få dagar till och sen jobbar jag hela sommaren, resten av den. Minuskänslor på detta. Även minus på att jag längtar efter att rida så himla mycket. Och på att jag inte vet vad jag ska göra på midsommar. Och hur eller om jag ska ta mig till arcade fire på dalhalla nästa onsdag. Eller till borlänge, och peace and love, nästa helg. Allt är så oklart. Och sen byter jag jobb. Herregud vad stressad jag blev nu. Helt fel semmekänsla. Undrar om jag ska göra något fräscht när jag kommer hem. Jogga, eller så. Troligt.

Igår stannade vi inne, drack goda viner och åt minst lika god mat och spelade ett musikspel. Jag kom tvåa. Det föll på frågan om bandet från avesta, rätt svar var förstås hives men jag hörde mig själv säga "äntligen en lätt fråga - mando diao" och efter detta försvann mina vinstchanser helt och hållet. Hate when that happens. Nu rullar bussen igenom södertälje och jag tänker även att skavsta, det är jobbigare än vad det låter.

22 juni 2010

Sen drack vi drinkar, pt 1

Vi hade så svårt att komma över matupplevelsen att vi mest skrattade. Vi var på en gaybar som heter Celebrity People och har olika bilder på åttiotalshunkar på väggarna. Och obs: leopardmönster överallt. Och discokulor i taken. Där var 95% män, det verkar vara så att man främst är man om man är gay här i Prag. Eller äsch, vad vet jag. På Celebrity People i alla fall. End of night.





Sen åt vi mat, pt 2

Hmm, det här kan vara ett you-had-to-be-there-skoj, men när vi på kvällen satt på en tjeckisk restaurang och skulle beställa mat och det var fotboll samtidigt och alla var lätt okoncentrerade så blev vi lite stressade när vi skulle beställa, den bryska personalen dök upp så tidigt. En hamburgare, valde Aksel och någon köttbit som stavades Tenderlion, valde jag och en schnitzel "on board", valde Anna. So far so good. Det dröjde en stund, en halvtimme säkert, och in kom maten. Aksels hamburgare: normal. Mitt mjuka lejon: normalt. Annas schnitzel on board: äsch, bara 600 gram. Kött. Och ett berg av pommes frites under dessa 600 gram kött. Så otroligt mycket mat, mer än en familjeportion, och personalen på restaurangen höjde inte ens ett ögonbryn när vi beställde. Den kostade inte ens speciellt mycket, typ 100 kronor (svenska) för all den där maten. Det fanns inte så mycket mer att göra än att äta. Äta och äta och äta och äta. Jag åt min mat, och sisådär tre schnitzlar. Ändå hände inget med berget, på den nedersta bilden mår vi alla illa och får lov att skicka ut resterna. Note to self på den: i Prag får man ofta veta hur mycket mat man beställer i gram (salladen nedanför vägde tex 400 gram), börja titta i den spalten.






Sedan åt vi mat, pt 1



Ett torn

Det andra stället vi gick till igår, var ett tv-torn. Det hade bebisar på utsidan, det var det ballaste/äckligaste med hela grejen, om någon har en tanke på att betala 50 spänn för att åka upp i tornet (92 meter) så är mitt tips: don't do it.






Kafka on the yard

Nu har vi varit i Prag två dagar, en varav vilken jag har berättat om här nedanför och den andra var igår. Den dagen bestämde vi oss för att gå till en Judisk Kyrkogård på. Jag älskar att gå till kyrkogårdar i andra länder, Aksel frågade om det var min inre emounge som gillade det men jag vet inte, jag tycker bara det är fascinerande med... tja, gamla kyrkogårdar. Och i den här fanns dessutom Kafkas grav så man kunde se på det lite som en turistspot, tänkte jag. Och övertygade Aksel, som egentligen inte brydde sig så mycket. Vi promenerade jättelångt, eller okej tre kilometer ungefär, och kom sedan fram. Letade och letade efter Kafkas grav men hittade den inte. Pilarna tog liksom slut vid ett ställe där en Kafkagrav INTE fanns. Mycket märkligt. Och frustrerande. Vi hade köpt körsbär som färdkost och sade till varandra att nej, nu tänkte vi fan inte ge upp när vi kommit så nära. Gick vidare. Och så! En Kafkagrav! Blev nöjda, jag satte mig på den, tog lite kort, vi var på väg att gå, Aksel utbrister MEN VÄNTA. Det här är ju Josef Kafka. Jag ba ja? Sen ba oj. Okej han heter Franz Kafka visst. Leta mera. Hitta rätt. Ta kort. Gå vidare. Vart vi gick sen berättar jag i nästa inlägg *cliffhanger*