29 oktober 2013

Vad blire för mood


Jahopp, vad kul. Så sjukt arg nu för tiden? Alltså har blivit arg på gränsen till "behöva skrika och slå på något" cirka fyra gånger idag. Klockan är inte ens fyra? Och det har inte handlat om svinstora saker precis, snarare tvärtom. Hallå zen eller vad du nu heter, kom och gör ett besök i denna arga skalle. Mvh, bomb.

28 oktober 2013

Filmfestivalen is ON

Hörni, det börjar ju nalkas FILMFESTIVAL *iiiih*

I år är det nio år sedan jag själv stod där som marknadskoordinator i panik vid den här tiden på året. Hade en rätt så jobbig höst som jag minns den (pga nybakad från studier utan praktisk erfarenhet, värdelös på sälj/övertalning i allmänhet och mycket av jobbet hade med sälj/övertalning att göra, samt hetsoberthöst upphöjt till 100 under tre intensiva månader) men allt avslutades ju med en himmelsk himla festivalupplevelse, åååh.

Hur som helst. Tror inte att jag missat ett enda år sedan dess, bara bokar loss som en galning och går lite på chans och håller mig rätt hårt inom American Independent-sektionen samt betar av alla gayfilmer jag hittar. Typ. De andra kan en ju se på bio sen. Eller undvika helt ty de är skräckfilmer och jag utsätter mig ej för skräck.

Har ni några tips ur årets program så ge mig gärna! Dessa har jag redan bokat:

  • Touchy Feely 6 nov 19.00
  • Bluebird 8 nov 18.30
  • Vic + Flo Saw a Bear 9 nov 14.30
  • Afternoon Delight 10 nov 14.30
  • I Used to Be Darker 13 nov 18.00
  • Concussion 15 nov 17.00
  • The Fifth Estate 17 nov 12.00
  • Kink 17 nov 15.30
  • Främling vid vatten 17 nov 18.00

Helgen i nio bilder

Hittade en ny flingsort som fungerar även för diabetiker! Typ 1,5 gram socker! Plus supergoda och ser ut lite som hundmat men är himla nyttigt och krispigt. Skär upp gomen lite iofs men det är också mysigt. Typ. Har ni någon gång kollat upp sockerhalten på random flingor och müsli förresten? Don't do it man, det är som godis. Till och med de "nyttiga". Älskar hur medveten en diabetiker till bror gör en om sådana här grejer. Hur som helst. Denna bild (ovan) illustrerar min lördagsfrukost. 


På lördagen lyckades jag också övertala Anton att åka till Ikea. Trots lönelördag. Jag har fått en fix idé om att vi MÅSTE ha en madrass sen när Mr Bebis kommer, en bred skön jäkel som man kan attacksomna med bebis på vart än man är i lägenheten. Oj vad stor lägenhet ni måste ha som inte kan gå till sovrummet, tänker ni nu. Nej, säger jag då, vi har alltså 63 kvadrat och jag är FULLT medveten om att detta är typisk så kallad gravid-noja men jag vill verkligen ha en gosig madrass i extrarummet alternativt framför soffan i vardagsrummet. Jag vill göra ALLT för att underlätta att kunna sova (om så krävs pga jobb och behov av sömn - vi vuxna alltså - i olika rum någon gång ibland) och vila pga har hört alldeles för många läskiga historier om vad den där beryktade sömnbristen gör med en. Så ja. Nu blev det en madrass på 1,40 som jag banne mig ska NJUTA av när det kommer till den dagen. Till lunch på Ikea: köttbullar. Tack Anton för att du är så bra på att få andra att fatta beslut (till vänster i bild: en liten förvaringsmöbel som hette Algot som jag också slog till på). 

På lördagskvällen: fest hos Wille, spontant. Det är ungefär det motstånd jag klarar av gällande fester just nu, man måste bo i porten bredvid mig. Och det gör ju Wille. Tog inga bilder pga halvlåg i soffan och bevittnade de andra dricka 1 liter sprit på rätt kort tid (det doftade för övrigt HIMMELSKT om de där frozen margharitas). Vid halv tio skulle de andra göra sig klara för att gå och inviga Tolv. Då gick jag hem. Totalt proppmätt pga ätit ca ett halvkilo godis.

 Ja såhär blev förresten den lilla förvaringsmöbeln. Allt som är ljusblått i bild har mamma sytt. Allt som är orange/rött har Anton sagt åt mig att köpa. Den vita ulliga i mitten är så jävla bedårande just nu att hjärtat mitt spricker minst en gång om dagen. Är. Så. Kär. 

Det blev söndag! Dags för brunch på Elverket med Emelie som en del av födelsedagsprensent: brunch och Dramaaaaaten. Köpte min för säsongen andra reflex med Rosa Bandet, inte så mycket för att jag verkligen behöver reflexer som för att det rosa snöret är det enda - och nu överdriver jag tyvärr inte - som vår katt älskar att leka med. Och pga att hon är överaktiv ras + ålder så behöver vi verkligen dessa leksaker. Därav inköp. For a good cause osv.
Framme på Dramaten! Kan inte exakt påstå att jag såg så mycket från min ordinarie stol, men noterade strax efter bilden togs att en kunde flytta sig lite till höger och därmed hamna längst fram. Teatern vi såg? Other Desert Cities. Be mig inte recensera den, tack. Inte för att den var dålig pga var verkligen inte det, men liksom... det är teater. Sedd från en hög balkong. Marie Göranzon är underbar och de andra också men det hela blir ändå himla... avlägset. Överdrivet. Lite distanserat. Kul manus dock.

En blir trött av teater och brunch på staden. Så trött att en gärna sätter sig med lätt underbett och tittar på Bron, lite för lat för att ens claima den bästa platsen/filten i soffan. Alltså SÅG ni Bron igår förresten? Scenen då Saga vill ha sex med sin kille men killen säger nej pga att mamman låg och sov i rummet bredvid, varpå Saga börjar onanera hejvilt (och hey, smaken är som baken, men enligt mig: så SJUKT ohett) bredvid killen? Herregud. Skamsköljde.

25 oktober 2013

Byredo-rea för bövulen!

Idag är det byredo-rea (och rodebjer i samma lokal) i korsningen mäster samuelsgatan och regeringsgatan! Detta lilla kit kostade till exempel mig ynka 320 kronor, vilken GREJ va? Lönefredag och allt! Var på vippen att köpa exakt samma doft i lite större förpackning för 800 spänn i Amsterdam. Tur jag inte kunde bestämma mig då.


Kalla mig simpel, kalla mig glupsk...

... Men att få inleda en skrivarförmiddag med den här typen av förtäring GÖR MIG SÅ HIMLA HIMLA LYCKLIG.

*rapar*


23 oktober 2013

16 timmar senare:

Lagad mun. Extremt bedövad. Kostnad noll kronor. Älskar ändå folktandvården (och jo jag VET att noll kronor är lögn pga betalar ju 147 varje månad men ändå, låt mig ha detta nu). Hepp! Åter till jobbet.


22 oktober 2013

Två dåliga saker med idag

1. När jag gick hem promenerade jag först en bit med Anton för att jag inte orkade/hann promenera imorse och ville röra lite på fläsket så att säga. I Gamla Stan stannade jag och handlade ett kilo potatis, en citron och en liter mjölk. Promenerade därefter vidare med Anton pga så trevligt samtal (trots typ höststorm och regn) hela vägen till Skanstull. Svinjobbigt i ryggen med alla de där extrakilona i väskan men aja. I Skanstull på plattformen ba: 23 minuter till nästa Farstalinje? Dvs MIN linje? Hur är det ens möjligt? De övriga två södergående på gröna linjen verkade gå rätt normalt, vilket indikerade att alla hundratals himla människor som redan stod på plattformen väntade på precis exakt samma tåg som jag. Som skulle komma om 23 obarmhärtiga minuter och förmodligen inte ha plats att släppa på en enda av oss. Orsak till detta? Nä, men blöta spår och löv på spåren bara. Orkar ej. Orkade ej. Tog tunnelbanan till Skärmarbrink och promenerade ytterligare två stationer, nu med rejäl ryggvärk och totalt moloket humör. Kom hem halv åtta. Hemvägen hade tagit mig två himla timmar. Jag hade middagsjouren (läs: ansvar för handla + laga) pga Appleevent på datorn hemma. Höll på att börja grina av självömkan. Det gick över sedan. Köpte godis, vilket leder mig till:

2. Tuggade ut/sönder en lagning IGEN? Samma som tiotusen andra gånger. Den fäster liksom inte? Jävla tand. Okej, det är toppen att jag har tandvårdsförsäkring och så, men det var faktiskt inte ens två månader sedan jag var där senast och stoppade i en himla fyllning i samma tand. Har inte TID. Går ändå tidigare tusen gånger i månaden pga förlossningskurs hit och barnmorska dit och skulle verkligen tycka att det vore kul om tänderna liksom satt kvar där de skulle trots en ynka liten briokola då och då. Men nej. Så imorgon står första larmet på 06.50 (kliv upp) och det andra på 07.55 (ring tandläkaren).

Slut på klag. 

21 oktober 2013

Nu blir det såhär *hjelp*

Efter femtusen miljoner timmar funderingar, tjat, prat, blockethäng, läsning av recensioner, provkörning i olika butiker (och hos vänner), analyserande av egna behov (mjuklift pga ingen hiss samt lämpad för aktiv + promenerande person i "allväder") samt massiv beslutsångest har vi äntligen landat i ett beslut. HEJ Kronan City! Du verkar redig och bra och nu blir det såhär trots att du inte fanns begagnad till salu på hela himla internet någon himla staaaaans.

Det är alltså, så att säga, klart och betalt. Negativa recensioner undanbedes. 

*stänger snabbt av bevakningarna på Blocket* 






18 oktober 2013

Bara checka in lite

Idag berättade Anton om den GENIALISKA idén att checka in på Hotell Skeppsholmen hela helgen, alltså fredag till söndag (om ni inte visste vad "hela helgen" betyder) tillsammans med en god vän och bara... inte bo hemma? Fast ändå i sin egen stad. Fatta att han nu i eftermiddag när vi slutar bara tar sin lilla väska, tar en promenad till Skeppsholmen, checkar in på nystädat rum med havsutsikt (okej det kanske inte är HAV utanför men you get the picture), tar en drink i baren, äter middag i restaurangen, sover i svinsköna lakan och vaknar till en frukostbuffé. Och då är det inte ens slut där! Dagen imorgon är ännu en sådan. Semesterdag. Tror de betalade ca 1500 var för rum och frukost för hela helgen och jag är så himla fixerad vid tanken på att själv göra en sådan sak. Dumt nog känns inget av hotellen "på stan" lika trevliga (inte lika kul att vakna på Hötorget?) och det känns dessutom väldigt stalkeraktigt att ta in på samma som Anton och hans kompis. Dessutom har jag planer hela helgen. Oh well. En annan helg. Kanske.

Jo såhär:


I sleep all night I work all day I pay the price I have to pay

Men alltså hallå ska vi få en himla nattvarelse till bebis eller? Han bara sover hela morgnarna och förmiddagarna och börjar kicka loss därinne på eftermiddagen, för att sedan eskalera sådär i vanlig läggningstid för undertecknad (läs: 22-23.30). This is not what I ordered! En morgonmänniska tack, som sover på kvällen och är på strålande humör på morgonen. Precis som jag.

Vidare insikt (tyvärr lite för sent kommen): när mage/mittparti putar ut blir fd lagom långa hängselbyxor SKITKORTA där nere? Alltså sitter och tittar på dem (läs: sneglar) nu på tunnelbanan och ångrar val av nikeskor ("skönt att gå i") pga ser ut som jag vet inte vad. Liksom, de är så korta att det inte superläckra partiet "strumpkant möter långkalsong" (ja, började idag so shoot me) syns? 

Oh well. 

17 oktober 2013

Inga biverkningar från vaccin

Lugnande besked till dig som tänkt ta influensavaccinet i år: jag gjorde det för nu 2 dygn sedan och har haft noll biverkningar. Ingen trötthet, ingen huvudvärk, ingen feber. Lite svullen arm iofs första dagen men överlag: positivt överraskad.

Och där lämnar vi ämnet huruvida en vill eller inte vill vaccinera pga skräckslagen innerst inne. Hejdå.

16 oktober 2013

Tårarna

Haha, nu råkade jag läsa det här gamla inlägget om min, trodde jag, grymma PMS som under juni månad fick mig att spegelgråta tre gånger på jobbet. Jag bara: åh vad jobbig den är, plus pinsamt att börja tjura när vi tackar av en ekonomiassistent som inte ens själv gråter och som jag på intet sätt känner. Såhär i efterhand kan en ju kanske tänka att det KAN ha berott på att det var första veckorna i en viss graviditet dårå. Hehe. Bra första tecken! Det gick lyckligtvis över redan efter första månaden, nu är jag härligt råstabil och chillad för det mesta. Längtar ej tillbaka till hormonsvängningarna. Ska jag straffas för dessa månader av totalt lugn och inre styrka vid något slags tredagarsgråt eller förlossningsdepression senare? Oklart. Hoppas inte.

Vet du att, vet du att, det blir mörkt om naaaatten

Inatt, då en viss katt väckte oss i vanlig ordning vid femrycket för att snacka loss, lägga lite leksaker i sängen, kliva på våra ansikten och berätta hur natten hittills förlöpt ur kattens perspektiv, fick jag sådan himla ångest över att hon är understimulerad och att vi borde göra något för att ändra den situationen. Läget med henne är nämligen något svårmanövererat: hon är inte förtjust i gos (som i att ligga vid/på en och liksom vara vaken, bli klappad och spinna), hon är bara ibland sugen på den typ av lek som en människa kan utöva medelst katt (läs: kasta och hämta saker, jaga snören/leksaker/fjädrar), hon är ej skapt för att klara kyla och kan därför inte vara utekatt (trots att hon gärna skulle vilja) och hon är SJUKT rastlös. Och verbal. Det är ingen lätt match att hålla henne sysselsatt och glad, med andra ord. Inatt när jag låg och funderade i lätt ångest rörde sig mina tankar kring att det vore snällast mot henne att antingen skaffa en annan katt av liknande aplik ras för henne att leka med, jaga och brottas med etc., eller att låta henne bo i hem där andra lekfulla raser (rex, sphynx etc.) bor. Eftersom mitt hjärta ej klarar av alternativ två och jag inte vet om alternativ ett är så smart innan bebisen kommit ut och vi verkligen kan se att han inte är allergisk, fastnade jag i tankarna och kände mig rätt frustrerad. Tänkte då att det vore jäkligt fint om det fanns typ konsulter man kunde ringa som kom och tog en titt på ens hem och bara: där kan du bygga en klätterhylla över hela den väggen, där kan du göra en gömma, där kan ni fixa de här utsiktsplatsen etc. Allt för att göra våra 63 kvadrat så stimulerande det bara går, menar jag. Åh, lilla E. Vill att du ska vara glad hela himla tiden tack.

Idag jobbar jag hemma, sitter med mastodontprojekt som ska skrivas och korras och kan bli störd av exakt noll människor på jobbet. Utsikten förändrades nyss till denna.


13 oktober 2013

Vi är bäst

Igår mötte jag upp min lillasyster, snart 18 år, på centralen och styrde kosan mot saga där jag bestämt att en lämplig biofilm att se för oss var moodysons nya: Vi är bäst. Den var helt okej. Oerhört skränig, alltså rätt så mycket oljud om ni ursäktar en tantig kommentar. Budskap: fortsätt vara rebell. Kort sammanfattat. Fick KSMB- revival, även. 

Efter detta köpte vi grönsaker och dipp och åkte hem till oss. Ägnade sedna kvällen åt att läsa igenom olika skoluppgifter (läs uppsatser, essäer, argumentationsträningar) bea (systern) har samt förundras över hur jäkla modernt det är nu. Tex att de har delade dokument med sina lärare på Google Drive och att lärarna i dessa lägger kommentarer i pratbubblor vid sidan av texterna så att dokumenten blir riktiga work in progress. Snacka om bra förutsättningar att träna på att ta emot konstruktiv kritik och att fortsätta jobba vidare med sakerna, inte bara lämna in och sen är det klart. Imp. 

12 oktober 2013

Det kära återseendet

Okej det har bara gått tre veckor sedan sist men i mitt huvud har jag slutat rida nu och i praktiken också förresten, idag blev det bara en långpromenad i skogen, men ändå: så himla bra grej att göra av en solig lördag. 


11 oktober 2013

Lägesrapport vecka 24

Jahopp. Passerade 70 igår på vågen och high fivade mig själv genom att låta min kille ta bilder på mig i profil nästintill naken och sedan skamlöst skicka dessa till typ... etthundrafemtio mottagare i telefonboken. En del (dock, till mitt försvar, ytterst få) fick även njuta av tummen upp-bild på nya brösten. Ehe. Synen på egna kroppen förändras tydligen en smula i och med denna STORM av kilon och vatten och hormoner, sammanfattningsvis. Hejda mig om jag börjar slänga upp dessa nakenbilder här, okej, för det känns typ inte helt orimligt att göra.

Hade även ett möte med Mama Mia Södermalm och min barnmorska där (ÄLSKAR Mama Mia Södermalm - alla jag känner ÄLSKAR Mama Mia Södermalm - blir du någonsin gravid och har möjlighet så VÄLJ MAMA MIA SÖDER - slut på sincere reklam för Mama Mia Södermalm) igår och pratade om tankar inför förlossning, val av sjukhus (trodde in i det sista att jag skulle säga Danderyd men det blev SÖS ändå och gud nåde den som delar med sig av skräckhistorier från SÖS från och med nu - allt måste vara snällt konstruktivt och fluffigt punkt), tog järnvärden (SNYFT på att jag, som mår så jävla bra, behövde fylla på med järn trots allt? Hade hb 114 och en ska gärna ligga över 120 så välkommen, förstoppning och illamående och uuuurk aja, bara att göra. Vad mer? Fick ett moderskapsintyg att skicka till Försäkringskassa, kollade hjärtljud på han därinne, blev klara, åt på McDonalds, åkte hem. Slut.

Ämnesrad: Minns du den där listan du brukade stå på?

Okej men jag vill ändå tacka för alla blöta kvällar du bjöd mig på ca 2007 samt även för alla miljontals reklammail jag fått av dig sedan dess, Spy Bar. Hos dig blev jag en gång utslängd trots att jag spelade skivor, det var speciellt. En annan gång smög jag bakom en palm (?) i utebaren på mitt ex när han föll handlöst för sin nya kärlek, bara timmar efter att vi vaknat upp tillsammans (för sista gången). En tredje gång stod jag på någon möbel och dansade. En fjärde sjöng karaoke. En femte blev jag kär (trodde jag). En sjätte osams med någon. Men nu är det alltså hejdå. Lika bra förmodligen. Ps glöm inte att radera min email pga det blir ganska ofta fullt där och du är ganska ofta orsaken. KRAM!
"God afton Spy Bar-vänner,

Det här är Fadde 2013, jag och mina vänner David och Zeke hälsar er att nu vänder vi blad på Spy Bar. Nya nattklubbschefer, nytt listsystem, snart nytt mer än så. Därför gäller inga stående listor längre, inte till Gubb, inte i entrén, inte någonstans. Du är säkert fruktansvärt välkommen till oss ändå, men eftersom du antagligen är bästis med någon av oss tre här kan du väl vänligen fråga snällt de kvällar du vill komma så får du hamna på listan den vägen? Okej? Okej.

Hör av er med frågor, kärlek, mutor eller tankar om livet, lycka och Spy Bar. Ring, smsa, facebooka, instagramma, brevduva för lista.

Vänligen ursäkta om du får det här mailet fler gånger. Vi har inte sett över registren än, det kommer också.

I morgon börjar vi riva, var med oss och bygg upp Spy Bar som vi vill ha det.

Kolossalt vänligen,
David, Zeke, Glasman

Fredag 11 oktober

Rivningsfest i Vita baren. Du är kanske bjuden.
Dunderfest i Stora baren. Du är antagligen bjuden.
Efterfest i gubbrummet. Du är möjligen bjuden."

9 oktober 2013

Just to be that hen who walked a thousand miles to fall down at your door

Jaha okej men det blev alltså inga fler delar av helgen än en. Stämmer rätt bra faktiskt, resan med Elias till Tyresta Nationalpark och den 10 kilometer himla låååånga (kuperade, andfådda) promenaden var höjdpunkten. Ink pauser med kaffe i termos och hemmagjorda mackor. Har gått och varit sugen på hösten i naturen ett tag nu. Skönt att det fick hända någon gång. Man hinner prata rätt mycket på tre timmar också, bra bonus.

Åt även födelsedagsmiddag med mamma, bror och svägerska på Bistro Boheme på Drottninggatan och blev liksom supernöjd? Trodde det var ett turistställe man gick till när man behövde vara nära Centralen alt. inte hade råd att äta på Grill/fancy:are ställe i närheten, men det var supermysigt? Kanske att ösregnet gjorde sitt till och vi hade bord där på gården, där det liksom inte är tak utan mer... tältkänsla?

Förutom dessa två små äventyr var jag fortfarande sjuk. Hela förra veckan mådde jag verkligen helt USELT. Tänkte varje kväll/natt när jag låg och inte kunde sova pga kunde inte andas genom näsan att imorgon, då måste jag ha feber och vara hemma. Men fick ingen feber. Och fortsatte således att jobba. Fanns inte så många att smitta där eftersom alla tyckts få samma sjukdom i Amsterdam. Och till slut släppte den, helvetesförkylningen. Cirka i förrgår. Testade morgonpromenaden (3,5 km) till Skanstull hemifrån och kände att hallå kroppen. Du börjar bli en aning trött och tung.

What else is new? Jo: vardagsmiddag med Sara och Johan igår. Så himla mysigt. Hamburgare och äppelpaj och skratt och typ skoj. För länge sedan vi hängde med dem, har saknat.

Nu ska jag ha möte med min chef och planera föräldraledighet. Började nyss skratta så det kom lite snor när den här dök upp i feeden imorse. Slut på spännande nyheter.


2 oktober 2013

Uppföljning, bacondebaclet

Booking har tagit bort min recension och den trevliga kvinnan på det trevliga BB:t vi bodde på är så himla glad igen. Alla sams, hon köper nya kuddar, slutet gott. PUH.

Var hälsad, mage!

Jag vet inte om jag pratat så mycket om det just här, men den här graviditeten har ju i mångt och mycket gått ut på att jag väntat på att få den där magen och de där brösten som alla pratar om, jag har tyckt att det verkar kul och härligt. 

Det finns en uppsjö av appar som dag för dag, eller vecka för vecka, berättar ungefär vad som kan väntas hända i just den här perioden. Typ i veckorna fram till cirka 13 fick jag veta att jag troligtvis var VÄLDIGT trött och kanske rent av mådde VÄLDIGT illa och hade VÄLDIGT starka olustkänslor för vissa dofter eller maträtter etc. Vid vecka 14 fick jag veta att grattis, nu går jag in i andra trimestern och den är som en semester, nu ska du/jag känna dig pigg igen och inte så tung och ha ork och lust att göra saker och vara stark och glad, typ. Vid vecka 18 någonstans, berättade apparna att nu går det inte att dölja att jag är gravid längre, nu är ungen därinne stor som en mango/banan (jo men jag har för mig att det faktiskt stod banan och mango, fruktliknelser är med andra ord populära). Det var cirka fyra veckor sedan och jag minns hur jag satt där och kände mig som tjejen som fick bröst senast i högstadiet (obs: var den tjejen) och att det inte var så kul.

Kroppsförändringsmässigt har det hittills varit lite som en lång och rätt otålig väntan (är i vecka 23 från och med i morgon), en väntan på att det SKA kännas och SKA synas osv. Kanske bli på riktigt då. Hallå, jag tänkte mig att när jag skulle komma tillbaka från sommarsemestern (dvs i början av augusti - LOL) skulle jag ha en svingullig boll på magen och det skulle inte ens vara en fråga om att berätta eller inte, det skulle synas. 

Man kan säga att jag fick vänta. Och vänta. Och ringa min barnmorska och be henne ta in mig för extrakoll eftersom det kändes så orimligt att det ens fanns något därinne. 

MEN SÅ KOM DEN! EN DAG typ i slutet av förra veckan var den bara DÄR! Okej den kan fortfarande misstas för att vara lönnfetma eller vad man ska säga, och det är inte som att folk reser sig på tunnelbanan för min skull, men banne mig om den inte har kommit på riktigt. Och! Har gått upp två fucking sizes i bh-storlek (iofs med startpunkt i cirka obefintliga)! OCH! Härom kvällen sparkade han (SÅ orimligt att tänka på den som en han fortfarande) så att det syntes utanpå magen! Det var ASKUL. 

Vsg för illustration av förändring med bara några dagars diff, först från konferensen förra veckan:




Och så, tre dagar senare, i ett provrum på HM: tadaaaa: 

Not so smart no no no

Okej, det blev ju himla fel det här. Igår när jag var stressad och fick ett mail från Booking.com som bad om feedback på hur mitt boende fungerat tänkte jag att jag skulle vara bussig och svara ärligt och berätta att kuddarna faktiskt luktat lite bacon. Så jag gjorde det. Gav typ toppbetyg i alla staplar och skrev att allt var toppen i kommentarsfältet med ett plus över, men vid minusfältet skrev jag alltså att kuddarna luktade lite bacon och att det var en smula äckligt. End of story, tänkte jag, som tycker att det kunde ju gulliga kvinnan på vårt B&B ha nytta av att veta. De såg inte smutsiga ut eller så, kuddarna. I alla fall. En timme senare får jag ett mail av gulliga kvinnan som har B&B:t som skriver att hon var ledsen att vi inte kunde kommit upp på en gång när vi märkte det (hon bodde en trappa upp från vår lägenhet tillsammans med sin familj) i stället för att lägga en recension på Booking.com eftersom detta skadade dem ganska mycket.

EN RECENSION? Hade jag författat en recension om ett B&B som jag liksom kind of älskade, som i princip lade ut texten om att kuddarna luktade bacon? Eh, ja tydligen. Så himla osmart av mig att inte fatta att det skulle go public såhär i retrospekt. Jag fick rå-ångest, gick in på Booking och försökte hitta ett ställe att radera min dumma (och enda recension), utan framgång. Det enda jag kunde göra var titta på den. Vilket jag gjorde, om och om igen, med tilltagande värk i magen pga ångest. Provade att avsluta mitt booking.com-konto men inte heller det hjälpte, där låg den. Gaaaah.

Mailade gulliga kvinnan och bad om ursäkt förstås, varpå hon svarade lika gulligt att hon fattade och uppskattade jättemycket att jag försökte ta bort den. Tillsammans luskade vi ut vilket artikelnummer min recension hade och nu har jag mailat booking.com inte färre än tre gånger.

Tror den ligger kvar än, recensionen. Vilket är jobbigt och beklämmande. Blä.