6 juli 2015

It's raining... Rain

Ny dag, efter rätt jobbig natt. Precis som när vi anlände till Gotland efter dag fylld av resa blev även denna natt (efter dag fylld av resa) proppfull med små gnäll- och skrikuppvak i sömnen, mer eller mindre. Tror jag var uppe och klappade på honom en gång i timmen. Men det var ändå så sjukt skönt att få sova i min egen säng (hård - alla andra i hela vida världen verkar föredra mjuka sängar?) samt med mina egna kuddar (inte dun, vilket alla andra också verkar föredra). 

I alla fall. Vaknade till ny dag och REGN. Testade parklek som den trooper jag är men asså NÄE. En halvtimme funkade det. Sedan var både jag och Ivan blöta och rätt sura. Gick och köpte presenter på Ringen och hälsade på sedan Ola och hans familj. Nu är vi hemma för mellanlandning och snart, när Ivan vaknar, sticker vi på tvåårskalas i Fruängen. Linus lilla tjej Elsa fyller år. Skäms redan för presenterna (plast och rosa, typ) men vafan. Så svårt att köpa presenter till barn en inte riktigt känner. Och en gång fixk Ivan en blå pyjamas av Linus eftersom han tyckte den var för pojkig för Elsa, så jag gissar att de gillar att keep it rosa och då står mina åsikter åt sidan för den här stunden. 

Hyrde förresten en bil idag! En hel vecka. På fredag hämtar vi ut den och då går första utflykten till Adelsö. Min gamla vän Mats och hans fru har köpt den famösa skolbyggnaden Livets Hårda Skola, ni vet den där jag hade min trettioårsfest 2008 och där jag träffade Aksel på Valborg 2009. Mycket shit went down därborta under årens gång. Men nu ska vi bara ta det lugnt och äta mat och klappa på hästarna. Enskedes ston är på sommarbete precis utanför byggnaden. Det ska bli mysigt med bilutflykt. Veckan efter denna sticker vi till Lisa och Rubens lantställe. 

Nu: Netflix i soffan. Hej! 


1 kommentar:

Anonym sa...

Vad mysigt det låter med era utflykter! Du verkar ha så himla många fina vänner. Blir lite avis på det och undrar om du har något tips på hur man håller igång kontakten med vännerna? Jag kan känna att många av mina vänner har så fullt upp så vi sällan hinner ses. Kan känna mig lite vilsen inför det och ofta lägga allt ansvar på mig själv att det är mitt och min sambos fel att det är så fast jag tycker att vi försöker bjuda in och ta initiativ. Jag vet inte om du har något svar på detta men kanske någon annan fin läsare här har det.. :-)