3 juli 2015

Semester, dag 3

Idag har Ivan varit på dåligt humör och gud vad det kostar på alltså. Tror det är tänder igen för han tar sig i munnen och det såg rött och lite blodigt ut runt en av de nedre kindtänderna, men vem vet. Vad det än är så har han varit så jäkla svår att roa. Att roa sig själv har inte varit aktuellt och det är bara med extrem lek / bus / bära runt / leka flygplan som han varit glad (då jätteglad). Minsta motgång och han har exploderat vilket gett en tillfällig ersättning för smeknamnet Intensivan i det mer beskrivande Aggressivan. Jag är alldeles slut och då har vi ändå varit tre vuxna runt honom större delen av dagen. Han har för övrigt myggbett stora som bölder lite överallt på kroppen (de verkar inte klia dock?) och lite sår och bulor efter diverse fall och snubblingar. Ser ut som ett äkta sommarlovsbarn med andra ord. 


Idag har vi varit på stranden och sedan lekt hemma på eftermiddagen.  Det sistnämnda borde varit en dans på rosor men med anledning av att den enorma och mysiga trädgården ligger vid en ganska stor landsväg (utan staket) och att så fort Ivan inte är buren rusar han till bilarna vid utfarten (typ det bästa han vet nu: krypa in i en bil och hänga där. Klättrar inte sällan upp i barnstolen och sitter där och pillar på växelspaken och sitt lilla bälte och vill ut och iväg - med andra ord, det finns hopp, ni föräldrar till bilhatande barn, plötsligt vänder det och bilen är ENDA stället barnet är lycklig) blev det en hel del spring även för mig. Fram och tillbaka till andra ställen i trädgården varav inget lockade mer än bilarna. Till slut fick han följa med på en kvällstur med Lina och jag fick pusta ut en liten stund. Semester i all ära men någon vila blir det just inte som ensamförälder. Även om andra vuxna är urgulliga och leker med Ivan stundvis är det ständiga huvudansvaret alltid där och med en intensiv unge som dessutom är gnällig och arg blir det liksom rätt påfrestande. Då kan jag längta efter att vara två. Även om det går allt bättre för mig att vara ensam. 

Imorgon bär det av till Visby där vi sover en natt och på söndag morgon har vi båten hem igen. Nästa vecka sticker i princip alla mina vänner på bröllop i Värmland och jag hade så gärna velat följa med jag också, men hittade ingen barnvakt som är van att lägga och sova med ivan, och kände inte att en bilresa med honom på fem timmar med tillhörande party och tältboende riktigt var fungerande som lösning. Så vi blir hemma. I regnet, om en ska tro SMHI. Åh mys ändå. Hoppas jag har några vänner som inte ska dit som vill leka lite med oss. 

Saker jag längtar efter med att komma hem: 

* myggfri tillvaro 
* spjälsängen 
* internet (och Netflix på kvällarna) 
* motion (rör mig knappt alls på dagarna här och kroppen känns slapp och jäst) 
* min säng 

Saker jag kommer längta tillbaka till 

* gänghäng och linamys 
* otroligt vackra omgivningar 
* semesterkänslan 


1 kommentar:

Anonym sa...

Tänker att det kan vara värmen också! Min dotter har varit skitjobbig sedan värmen slog till. Har aldrig burit på henne så mkt som nu, och ingenting duger. Enda som funkar är att hänga runt kyldisken på Ica el att låta henne stå i en balja med kallt vatten.