13 augusti 2015

Anteckningarna får vänta

Inte för att ni sitter där och biter på naglarna vid era skärmar och bara VAR ÄR MÅNADSANTECKNINGARNA FÖR IVAN 18 MÅNADER JAG STÅR INTE UT ATT VÄNTA LÄNGRE, men ändå. Tänkte ändå skriva, till mig själv om inte annat om jag någon gång går in här på den 13 augusti och inte hittar det jag söker, att månadsanteckningarna får vänta. Med anledning av grav sömnbrist och renoveringar i huset som gör att dagvilan inte kan förläggas hemma. Idag mådde jag lite illa av trötthet och ville så himla gärna att borrandet skulle ta en magisk paus klockan tolv men det gjorde det såklart inte. Så ut gick vi, och när Ivan somnat fick han vila i Frida och Frans gästrum när jag låg och pratade med Frida på hennes säng. Hon ska föda vilken sekund som helst nu. 

Kontrollen på BVC gick bra men jag gick därifrån med en matnoja större än den var innan. Hon liksom återkom till ämnet Ivans vikt och jag som var säker på att det inte var en issue när jag kom dit, gick därifrån och kände mig lite misslyckad. Som att jag inte lyckas få honom att gilla mat. Antagligen har jag inte lagat så god mat eller inte orkat testa så många rätter eller inte lyckats hitta en tillräckligt bra rutin så att han är hungrig och lugn samtidigt eller jag vet inte. Kanske är jag bara trött. Men jag fick tips att ha lite grädde eller rapsolja i vällingen från och med nu. Och att fortsätta att testa att erbjuda nya grejer. Det som känns svårt i detta är att jag tror att det inte handlar om smaker och konsistenser, Ivans icke-ätande, utan att han helt enkelt tycker det är en tråkig grej att ägna sig åt. Vi sitter där vi två och hur mycket jag än skulle vilja göra det till en "mysig stund" så är det liksom inte det. Vi umgås dygnet runt, vi två, och han är kanske inte det mest stimulerande middagssällskapet jag någonsin ätit med. Baksidan är dock att i för stimulerande miljöer äter han inte av motsatt anledning: det är för spännande. Jag hoppas att dagis gör underverk för hans ätande. 

Själv ska jag försöka fånga de två första timmarna av lugn efter att Ivan nu somnat. Om natten inatt blir det minsta lik den igår lär jag behöva det. Usch, känner mig väldigt utmattad och väldigt, väldigt långt ifrån det som händer i Göteborg just nu. Hur blev det såhär. 

8 kommentarer:

Anonym sa...

Hej igen, det var jag som kommenterade på förra inlägget om maten. Med en treåring som inte heller är jättestor i maten (men han äter mer nu än för 1,5 år sen). Jag tycker verkligen inte att du ska känna dig misslyckad! Vi har gjort allt "rätt": äter med honom, vi är två vuxna som kan prata med varandra så att allt folus inte blir på honom, han får vår mat men vi ser till att det finns åtminstone ett "säkert kort" på bordet. Och när han var i Ivans ålder åt han ändå jättelite fyra gånger av fem.

Men sa BVC-sköterskan rätt ut att vikten är ett problem? Så länge han följer sin kurva så får han väl vara lite smal?

/Maria

Sara sa...

Men alltså NEJ, du har inte gjort nåt fel kring Ivans mat. Alls. Hon var inte särskilt inkännande alls den sköterskan eller? Jag tycker inte du ska lägga ner nån mer tid eller energi alls på att servera honom nya saker (som han förmodligen kommer att rata) nu. Låt det ta sin tid, det ger sig säkerligen och så länge han får i sig välling etc så är det ju ingen fara. Förstår att du blir orolig och tycker det var osmart av sköterskan att spä på det. Heja dig, Carro, du är grym!

My sa...

Min 4-åring Holger har alltid varit sån, dålig på mat. Skulle helst leva på godis och nån vit macka. Han är smal som ett streck och har en vek viktkurva men jag är inte så orolig för spralligare unge får en leta efter. Tror bara vissa barn är såna. Tack och lov äter han på förskolan, sånt han aldrig skulle kolla åt hemma (typ 3 portioner spenatsoppa). Solveig som är jämngammal med Ivan äter allt, så tror mer på olika slags person. Synd att Bvc skrämmer upp dig, tycker han verkar väldigt pigg och härlig!

Schmarro sa...

Tack gullisar. Hon var liksom jättegullig och sade att vissa barn bara är smala osv, det var mer som att hon ville lämna tips tror jag. Sade att han mår bra och håller sin låga kurva men att lite mer marginaler skulle kunna vara bra. Ungefär.

frida sa...

Har också en "smalis" till unge! Han ligger typ två snäpp under "normal"-kurvan på vikt och två snäpp över "normal"-kurvan på längd. Har alltid gjort.
Vår BVC-sköterska sa när vi var på 2,5årskontroll, som även er sköterska gjorde, att vissa barn är smala helt enkelt. Men hon har också sagt längs med vägen på övriga kontroller (när vi nojjat) att han växer bra på längden och det är också ett tecken på att han får i sig det han behöver. Har för mig att du skrivit att Ivan är lång? Så försök att inte oroa dig! Mitt mantra för att lugna mig själv är 'han äter när han är hungrig!'
(OBS, om jag nu missuppfattat Ivans längd -strunta i ovanstående kommentar, den är skriven i all välmening.)

Schmarro sa...

Tack <3 - ja han är lång, 2 snäpp över kurvan.

Anna W sa...

jag tycker också skit i att han äter lite OM det inte är så att han blir väldigt gnällig/allt blir värre av att han inte äter. för så är det tyvärr för oss, att om isidor av olika anledningar inte vill äta (han är väldigt ojämn i sitt ätande) så blir han sjukt gnällig och dagarna blir bara ännu värre att klara av… som sagt, jag tänker att vad som helst extra är bättre än inget, så kanske några extra glassar (?!) ;-)

Lina sa...

Låter som om inte sköterskan har barn själv!? Vissa är inte så matglada helt enkelt. Min stora är sån, skulle leva på frukt om han fick välja. Den lilla är inget matvrak men äter bra mycket bättre och "gillar" mat till skillnad mot den store som äter för att han "måste" typ. Oroa dig inte, du känner honom bäst!