18 september 2015

Friday Schmiday

Har förmodligen sagt det förut men det tål att upprepas: det är GENI att jobba deltid. Okej inte geni ur ett ekonomiskt perspektiv, och inte heller geni ur pensions-synpunkt, och planen var absolut INTE att falla ned i kvinnofällan "jobba deltid efter föräldraledighet för att det blir enklast för alla så" - men jag vill ändå mena att min situation är lite extra special? Alltså jag sviker inte kvinnofrågan som väljer att gå ned i tid under Ivans första förskoletid, eftersom det inte är en fråga om jämställdhet utan att helt enkelt make it work som singelförälder. I alla fall. Det är GENI, detta upplägg. Att jobba långa dagar varannan dag och att gå vid halv tre varannan gör att alla dagar känns lite som en present. De korta är WOHO, hejdå kollegorna, nu sticker jag och hänger med min son. De långa är WOHO, hej kollegorna, nu ska jag vara snoreffektiv och avsluta alla rullande bollar och göra det riktigt jäkla bra. Effektiviteten flödar, det är ett som är säkert.

Nu är det fredag, om ni missat det, vilket ni naturligtvis inte har. Det betyder att jag slutar om en dryg timme så I'd better get back to my business här.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ja med det är geni! Även för en familj med två föräldrar. Jag har känt litet som du ang kvinnofrågan tidigare men landat i nej, det är inte bara en kvinnofälla, det beror på vad man gör det till. Jag hämtar tidigare för att vara med min abrn, inte för att laga mat och serva hushållet. Min man tar halva långa ledigheten, hämtar varannan gång, delar vabb osv. Så jag känner att det är njut-tid för mig, inte plikt-tid. Har för övrigt också börjat jobba nyligen efter längre f-ledighet, och känner som du. Whhhhiiiii vad kul!! Äta lunch! Gå på stan och shoppa en tröja på lunchen!! Träna!! Producera smarta saker!! Så himla dumt att inte alla i samhället får jobba och känna sig behövda.

egoistiska egon sa...

Förstår känslan, tyckte samma när jag jobbade varannan dag. Allt var woho!