15 september 2015

No tears

Inatt var det aningen bättre. Därmed inte sagt att vi var uppe cirka var 90:e minut och nattade om, men det var inte hysteri och timslånga gråtattacker i alla fall, alltid nåt. 

Men över till en seger i det lilla: Ivan grät inte ens lite på lämningen idag. Lite tveksamt gled han ned i myshörnan där Katarina satt och läste bok för tre tidiga barn (idag lämnade vi 8:10, brukar bli tidigt de dagar Ivan kliver upp före halv sju, ser ingen mening med att han ska leka hemma längre än nödvändigt på morgonen, och han hämtas halv tre) och liksom anslöt utan att bryta ihop. 

Fem veckor och två dagar tog det. Det var en härlig paus i gråtlämnandet, detta. 

Inga kommentarer: