1 oktober 2015

En kräkfobikers bekännelse

En del av min kräkfobi handlar om att jag gör uträkningar och försöker skapa statistik för att få kontroll runt magsjukor. Jag har till exempel så länge jag kan minnas alltid räknat ned 48 timmar från att jag trott mig ha varit exponerad för risk. Typ: en person kräks i min närhet en måndag klockan fem, jag är orolig till onsdag klockan fem. Då pustar jag ut, för jag har läst och bestämt mig för att tro att mer än 48 timmars inkubationstid har inte magsjukor. Jag har också läst att magsjukebakterier kan sitta fast på barns leksaker i hemmet i upp till två veckor, följaktligen går jag inte hem till dessa barn på två veckor om de varit magsjuka. Jag har också ett jäkla besvär med när magsjukor beter sig på ett sätt jag inte kan förutse eller räkna ut, som när ivan kräktes en morgon, verkade pigg och frisk samma kväll, för att kräkas järnet morgonen därpå. Min skalle exploderar då. Mina "regler" och "uträkningar" och "statistik" spricker och jag har ingen kontroll, for all I know kan han lika gärna vara magsjuk för alltid i så fall. 

Det är det här och saker runt det här jag går i KBT nu, som sagt, men vi har ju bara hunnit två tillfällen och jag känner mig inte det allra minsta botad ännu. 

Till exempel ligger jag nu med stor ångest i sängen och lyssnar på Ivan som sover. Anledning: han var lite lös i magen på kvällen, har inte haft aptit på hela dagen men feber har sjunkit till under 38 grader. I mitt alarmsystem är detta RÖD TRIANGEL för det var så det var den där vidriga veckan i maj, sist Ivan var magsjuk. Först hade han konstig feber några dagar. Sedan sjönk febern efter tre dygn. Sedan kräktes han en natt och en morgon, sedan morgonen därpå, och hade helvetes-diarré en vecka och smittade ned mig och halva mitt kompisgäng som kom och räddade mig ut paniksituationen. Alltså. Ni fattar ju. Den gången sa vår barnläkare att en förkylning kan "sätta sig på magen" och det är det jag panikar över ikväll. Har typ tryck över bröstet. På grund av en lite lös blöja. 

Åh, att vara jag just nu: ej toppen. 

Med det sagt; glad att febern lättat och jag hade en både glad och busig och "sig själv lik" kille till sällskap hela kvällen. 

Håll tummarna för mig inatt. :( 




3 kommentarer:

Anonym sa...

Hej, vet du vad?! Mina barn blir alltid dåliga i magen, efter ngr dagars intag av febernedsättande. Slår aldrig fel och jag blir också alltid orolig för kräk, helt i onödan.

Jag fick rådet av en läkare en gång, då min dotters feber inte ville ge med sig, att byta febernedsättande preparat, typ från flytande till suppar.

Ge dig själv några lugna timmar i natt, Ivan kommer hinna tillbaka till sitt jag, långt innan helgen är över och ni får en finfin start på nästa vecka! Kram!

Marie sa...

Håller!

Jessica sa...

Kram och superhållna tummar!