23 november 2015

Läggning och ont

Tack för ALLA era tips om läggning. Ni är bäst. Jag testade tidigare läggning och färre sagor ikväll och släckte lampan strax före halv åtta. Fem över åtta sov han. Dvs samma längd på rulla runt och snurra omkring som vanligt, men lite längre kväll för min egen del. Dvs BRA. Dvs såhär testar vi vidare ett tag nu.

Kollar på Plura, gud vad den mannen har många program alltså? Krunis är där (därför kollar jag) och även Mona Sahlin. Som precis nyss berättade om hur hon förlorade sin ena son när han bara var ett år. Han föddes med en sjukdom som de inte visste om, och dog alltså när han var ett. Hon berättar att hon försökt försonas med tanken att alla liv är olika långa, en del är åttio och en del är ett, men alla är likväl ett fullt liv. Fan vad rörd jag blev. Och ledsen. Lilla ettåringen. Hon pratade om hur hon mindes hans blick när han tittade upp mot himlen från en gunga, att han måste varit lycklig då. Mitt hjärta brister. Det får aldrig hända Ivan något. Jag måste få dö först. Måste.

2 kommentarer:

Johanna sa...

Börjar gråta bara av att läsa om detta. Fy fan. Lilla ettåringen. Och hans föräldrar. Baaah.

Karin sa...

Sen jag fick barn kan jag inte läsa sånt här. Jag förstår inte hur man fortsätta leva efter att ens barn dör (även om jag såklart förstår att man gör det, man måste). Hjärtat brister, kan inte andas. Kan knappt titta på nyheterna längre.