18 januari 2016

I-landsproblem men LIKVÄL (så arg nu)

Var på mkt gott humör vid 19.30 idag. Hade fått mycket gjort på jobbet, ivan känns frisk både från helveteshostan och har normal mage. Han hade varit hemma med farmor pga stängd förskola. Allt hade gått bra. I vanlig ordning borstar vi tänder och påbörjar läggning runt halv åtta. Såg fram emot en kväll i soffan med kombinerat jobb och Guldbaggegalan på tv. Och sedan.... Tar läggningen två och en halv timme. Två och en halv timme? Det borde inte ens vara möjligt? 

Först sjöng han och spexade cirka 45 minuter. Sedan lade han sig men behövde kränga i en halvtimme till. Trassla in sig i filten och så. Snurra så tröjan hamnar snett och ärmarna åker upp vilket ju, som alla fattar, är katastrof.  Klockan närmade sig nio. Fortfarande ingen katastrofkänsla hos mig. Gott hopp, osv. 

Sedan vred han sig ytterligare sjuttiofem varv. Kommenterade alla ljud (en hund! En helikopter! En granne!) och vred och vände på sig. När jag försökte hålla i honom och vagga skrattade han och trodde det var något slags kittel-lek. När jag försökte vagga honom i famnen började han böla och säga att han ville sova. Sen var han bajsnödig. Sedan prutt-dito. Sen var blöjan helt full av kiss och jag bytte en sådan. Sedan fastna i filten tusen gånger till. Klaga på olika saker. Bita på naglar / händer. 

Sedan var klockan tio, min kväll som jag hade föreställt mig den var förbi, jag hade börjat fantisera om sjukdom (mår han illa? Har han ont i magen? Var det laktosen i fiskbullarna som ställde till det? Varför är han inte trött? Hur ska han orka förskolan imorrn bitti? Hur ska jag hinna allt på jobbet om det blir mer vab nu? Osv osv osv upprepa tusen varv), han slocknade till slut och jag gick upp, borstade tänderna, och gick och lade mig på samma ställe jag ändå spenderat hela kvällen från halv åtta. I sängen. 

Finns få saker som gör mig så UPPRÖRD som långa läggningar alltså. Har ej utrymme för det i livet, banne mig. Om allt går väl och han inte har någon mystisk sjukdom vars första symtom är sömnlöshet, blir det åter till förskolerutinerna imorgon. Jag längtar. Kanske är det så att en dag med farmor till skillnad från en dag med tio jämnåriga kompisar helt enkelt inte tröttar ut så mycket? När det är kallt och han inte springer av sig ens utomhus? Who knows. Nu ska denna sura, slash oroliga, moder ta sitt dåliga samvete (för grinig läggning i slutet) och ta och försöka sova. Hejdå bortkastade dumma potentiellt mysiga måndagkväll. Dig ser vi inte röken av igen. 

8 kommentarer:

Anonym sa...

Kasta över ditt dåliga samvete till mig, har griniga läggningar här med, titt som tätt! Guldbaggen var som vanligt, du missade inget. Tisdagskvällar är så mycket bättre!

Erika sa...

Näe men fy fan! Långa läggningar som snor ens kvällar är så jäkla värdelöst. Du är en riktig kämpe, det är du verkligen. Men håller med ovan om att Guldbaggegalan verkligen var noll spännande. Men den där egentiden vill man ju ha. Håller tummarna för tisdag!

Anonym sa...

Lägg honom i spjälsäng. Sitt bredvid. Annars blir det lätt brottningsmatch. Du bestämmer, glöm inte det.

Anonym sa...

Har haft som du i omgångar. Fick ikväll låna den där boken "alla" pratat om: Kaninen som så gärna ville somna. Tog en kvart med den! På riktigt! /Sandra

Caroline sa...

Vad gör han om du låter honom somna själv? Lägger honom i sängen och går ut, ja han kanske också går upp men leker han själv på sitt rum en stund? Och du kan vara i en annan del av hemmet och göra ditt? Eller funkar det inte? Jag hör ibland hur mina barn går upp fast jag lagt dem fast så länge de sköter sig, typ inte har konsert eller så, så låter jag dem vara, går inte in. Efter olika långt tag så brukar det tystna, det kan vara 20 minuter eller 120 och då ligger de och sover någonstans. I sin säng eller inte.

Schmarro sa...

Blir ledsen, eller hysterisk, om jag så mycket som vänder mig bort från honom i sängen. ropar mamma mamma mammaaaaa. Går jag ut ur rummet följer han efter.

Anonym sa...

Vi hade som du och då testade vi att skippa dagsvilan, vilket funkade! Vi trodde aldrig att dottern skulle fixa det pga extremt intensiv som lätt går överstyr när hon blir överstimulerad, men hon klarar dagarna utan att sova och somnar nu på 20 min istället för timmar. Har också hört talas om kanin-boken från kompisar vars barn inte velat somna. Den verkar funka helt magiskt!! Kanske värt att testa? Courage!

Caroline sa...

Hm. Bökigt. Jag vet förstås inte hur man löser det men jag blir liksom också irriterad, av tanken på att läggningarna skulle stjäla min enda tid för mig själv :) Kan inte riktigt låta bli att försöka haha! Förlåt!