13 mars 2016

Om barnvakter: tillägg

Kom på en grej till som jag inte fick sagt i förra inlägget: 

Jag tycker att det är även en present till barnet att få chans att anknyta till flera vuxna. Speciellt mitt barn, som bara har en förälder, där tänker jag att det verkligen gör honom och hans världsbild gott att få träffa fler vuxna som alla är lite olika varandra och som han får lita på, ha roligt med, göra olika saker med, och förhoppningsvis bygga en känsla av att världen inte enbart består av mig. Att man kan få vara trygg med fler. Och att alla är lite på sina egna sätt. Några är äldre, några yngre, några högljudda och några lugnare. Några som sjunger och några som busar. Jag tänker på det som att ge honom en present inför framtiden. 

(Men alla kan första hjälpen, obs - ej kompromissbart i mina ögon) 

Jag vill verkligen inte att Ivan ska växa upp och bara ha mig som anknytningsperson. Att jag är och förbli etta är såklart bra, naturligt och fint, men tids nog kommer han fatta att hans pappa är död och vad det betyder, och då vill jag att han ska ha en tydlig känsla av sammanhang med fler än mig. Tror hur vi än gör det här att han kommer vara väldigt tight knuten till mig och liksom vakta på mig hårdare än många andra barn gör på sina föräldrar (vi är redan där, men mer om det vid ett annat tillfälle), men jag tror att jag verkligen underlättar för honom genom att ge honom gåvan av fler vuxna att knyta an till, redan i denna unga ålder. 

Jag blir så glad varje gång han varit med sina barnvakter och ligger och berättar hur roligt de haft om kvällarna. Eller när han frågar efter dem. Eller skiner upp när de kommer. Eller kramar dem när de går. Eller vill titta på bilder på dem i mobilen. Ja, ni fattar. Present. 

2 kommentarer:

egoistiska egon sa...

samma här: förstår dina känslor och känner likadant även om förutsättningarna är annorlunda. Vårt barn är en trygghetsnarkoman. Han har sina personer som är trygghet och finns inte någon av de i närheten så är det en katastrof i hans värld. Hence: vill att han ska ha många trygga personer.

Anonym sa...

Så himla klokt och genomtänkt. Tror att det gäller fler barn än de till ensamstående för övrigt. Tror generellt att barn mår bra av tex att följa med varandra hem efter förskolan (i rätt ålder alltså, från fyra fem år) att ha kompisar över. Att äta med andra familjer, sova över. Se andra maträtter, andra sätt att umgås. Det ger också dem en trygghet. Mitt barn är i den åldern nu att hen undrar vad som händer med hen om vi båda förä dör. Och kan själv säga att då kan jag bo hos mina kusiner, farmor, eller kompisfamiljen. Även om hen så klart inte kan förstå vidden av det resonemanget på riktigt, så tror jag att det är en trygghet att veta att en ingår i flera sammanhang som du skriver. Alla barn borde få dessa presenter. Frida