25 maj 2016

Cross check and report

Tillfälle som tidigare var 100% härligt som numera mest är ångest: när jag lyfter med ett flygplan och är på väg någon annanstans och ivan är kvar hemma. Alltid samma känsla: hjälp, vi är inte på samma ställe, jag kommer inte finnas nära nu, tänk om något händer, jag längtar till vi landar här igen. Spelar ingen roll om det är jobb (som idag) eller semester (som New York förra året) - alltid samma klump i magen vid take off. Det släpper sen, oftast, i alla fall en del av det. Men nu är jag mitt i det och kom inte på något bättre än att skriva några rader här. En liten hälsning från luften mellan Stockholm och Oslo med andra ord. 

PS. Gick runt och myste på taxfreen när jag hörde den där anonyma kvinnorösten ropa upp mitt namn och säga att jag OMEDELBART måste bege mig till min gate nyss. Alltså mitt hat mot att vänta vid gaten har verkligen börjat anta nya proportioner. I inga andra sammanhang är jag sen - inga alls. Men väl incheckad och säkerhetskontrollerad blir jag tydligen en rebell som ba "orka vara i tid". Detta kommer bita mig i rumpan en vacker dag, jag känner det på mig. Inbillar mig typ att inget plan någonsin åkt ifrån en som är incheckad men det stämmer säkert inte. Oh well jag hann. Här är jag och mitt lilla jobbgäng. 


2 kommentarer:

egoistiska egon sa...

Åh jag trodde de bara jagade folk som hade incheckat bagage? Att de sket i alla andra? Men OBS, har ingen aning egentligen. Hoppas Oslo blir fint!

Lena sa...

Jodå, det händer titt som tätt att planet åker från incheckade som inte dyker upp. Min man har jobbat med bagagehantering på Arlanda och när en person inte dyker upp måste de leta upp hens bagage och få ut det innan planet lyfter. Tydligen sjukt irriterande för de måste rota igenom allt bagage innan de hittar rätt.