3 maj 2016

Glassbilen

Det var så underbart väder idag och jag hade inte varit ute minsta lilla, ens på lunchen, så när Ivan gick loss till ljudet av en glassbil (han är EXTREMT fixerad vid glassbilar just nu) när vi var på balkongen och klockan var sju så tänkte jag att äsch, låt oss gå ut på glassbilsjakt. Han har ju aldrig sett en irl. Vi går ut och letar lite. Vilket vi gjorde. Vilket var mycket spännande för alla parter. Först försökte jag lyssna efter var ljudet kom ifrån men det var tyst så långa stunder att jag till slut fick fuska och börja kolla på deras hemsida, som för övrigt inte var jättetydlig. Men efter lite irrande runt helgalunden, som i sig var så vacker att det inte alls kändes som omvägar, hittade vi den till slut. Och Ivans lycka var gjord. Han fick både en gratis glass och en kylskåpsmagnet föreställande en glassbil av den gulliga mannen som körde bilen. Och jag och mannen eller om vi ska kalla honom farbrorn pratade en stund om den där ohämmade lyckan som barn kan uppleva (lex ivan får klappa på en glassbil), sådär så de inte kan stå stilla av ren pepp, och om var den tar vägen sen, när en blir vuxen. Typ. Det låter deppigt men det var mest fint. Sen gick vi hem (ej med glassbilsgubben OBS) och det blev sent men det gjorde inget för alla var så glada i mitt lilla gäng. 


Notera lilla glassbilen. Viktigt. 

Och så somnade Ivan nio och jag åt nån himla micropaj och jobbade en timme. Det var den tisdagen det. 

2 kommentarer:

Erika L sa...

Gapskrattade inombords på bussen pga "ej med glassbilsgubben"-parantesen!
Hoppas att ni får en fin helg!

Colombialiv sa...

Åh, Hemglass sida är på min hat-lista över hemsidor. Hur är det möjligt att göra en så himla värdelös sida? Har fortfarande inte fattat när och var glassbilen åker förbi i närheten av oss.