22 juli 2016

Bilsemester, del 2 och 3: väddö och gudö

Himla bra grej det här med bil ändå. Igår morse vinkade vi adjö till min mamma, som sovit kvar, och styrde kosan mot väddö. Jag hade tänkt att det låg någonstans nära, typ Värmdö, men det var ju bortom Norrtälje och nästan två timmars bilfärd. En utmaning! Men det gick bra. Vi hälsade på Erika och Jasse och deras Ayton, på veckan jämnårig med ivan och dessutom till hösten en gruppkamrat på förskolan. Så mysigt att de ska få hänga varje dag snart! Båda barnen blev så himla glada att se varann och nästan direkt då vi kom fram sprang de iväg och roade sig själva i nåt hörn av den extremt lummiga trädgård som sommarhuset bjöd på. 


Aytons och Ivans personligheter är ganska olika: ayton är modig och bestämd och tar för sig mer än Ivan. Mer fysisk är han också, både när han är peppad (vill kramas, hålla hand, dra med Ivan på utflykter) och missnöjd (slänger grejer, gapar och är arg osv). Det är en klar utmaning för Ivan - speciellt då han är trött - att hantera och mellan varven blev han ledsen för att han kände sig lite jagad. Det kunde handla om en leksak som Ivan lånat av ayton som ayton plötsligt ville ha tillbaka, eller att ayton försökte rycka med vattenhatarbarnet Ivan till sin plaskpool för att bada tillsammans. Men för det allra mesta var det så himla fint och härligt. Vi tog en kort cykeltur till en strand. Spännande tyckte barnen att sitta i kärran tillsammans. 


På kvällen somnade barnen och vi vuxna åt god mat och drack vin. Jag fick nån form av svacka och gick in i ett konstigt mood som jag inte pallar gå in djupare på här men som min terapeut (thank god för henne och hennes generösa sommartider ehe) fick hjälpa mig med idag. Vilket var anledningen att vi strax efter frukost imorse fick bege oss hemåt igen. När jag gick på terapi mötte ivan farmor och farfar, som skjutsade ut honom till Gudö där det plockades hallon och lagades pannkakor. Ivans keps hade försvunnit men när jag kom ut, några timmar senare, sprang han runt i en solhatt som tillhört hans pappa för sisådär trettio år sedan. Så oerhört gulligt. 


Resten av dagen ägnades åt grill och mys med Ivans farmor, farfar, faster och farbror. Alla glada. Ivan fortsatt på ett så himla fint ställe i livet. Vid åtta rullade vi hem och vid nio sov han. Jag fick lite efterlängtad egentid och strosade runt och skrev lite, svalkade mig på balkongen, läste lite och tja, sen var klockan tolv. Dvs nu är vi i realtid. Imorse vaknade ivan 09.30 som en annan tonåring. Hoppas på samma imorgon. Då ska vi bada (vem lurar jag - INGEN kommer ens gå nära vattenbrynet) och sedan ska jag träffa en gammal bekant från bokförlagstiden och ta ett glas vin och prata bokprojekt. Dagarna rullar på som ni hör. Det låter nog ganska harmoniskt när jag skriver om det, men jag är ganska trött. Det är ett ständigt planerande och improviserande att fylla sommardagarna med aktiviteter som gör det roligt och givande för ivan. Att glida runt ensamma i ett tomt Stockholm finkar liksom inte. Oh well detta är lyxbekymmer och egentligen är jag mycket tacksam och nöjd för sommaren hittills. Lite trött bara. 


Inga kommentarer: