7 december 2016

Du gamla du ofria

Mm, att vakna efter typ tre små sömnpass om en timme styck och ha värk i käkarna pga gnisslar så mkt tänder och ont i nacken pga så spänd och ont i hövet pga så outvilad. Då vet man. Its magsjukesäsong! 

PS ganska bortslösat att osova pga skräck när det sedan inte "var" magsjuka, den där lilla hostan som barnet hade som fick en att flyga i taket gång på gång under natten. En gång kastade jag mig fram till honom med en hink. Han ba eh, jag hostar bara? Nyvaken. Ehe oj jag trodde du skulle spy. 

PS2 åh vad jag inte vill föra över min fobi på Ivan men åh vad jag tror det kan tänkas bli så, så pass ochill som jag är. Och JA jag har gått i KBT och hypnos och gud vet allt men det går liksom inte över. 

Ps3 har vi några fler emetofober i denna läsarskara? Googla då genast "zofran + vinterkräksjuka" för lite hopp i mörkret. 

5 kommentarer:

Anna sa...

Plus en på den. Skräcken har mig i ett järngrepp. Det här med att vara småbarnsförälder i magsjuketider håller på att ta knäcken på mig. Har också gått i KBT som hjälpte lite men tänkte testa hypnos nu- men det hjälpte inte för dig?

Schmarro sa...

Nej tyvärr. Tror det beror lite på vad exakt i själva fobin man är rädd för, men för mig är det just det okontrollerbara som är paniken. Att bakterierna finns överallt men inte syns. Att man kan få det när som helst. Att varje spya är miljarder nya bakterier, osv. Hittills extremt dåliga resultat med varje typ av behandling jag provat. Funderar till och med på SSRI under vinterhalvåret för att minska den övergripande ångesten. Bläk. Men! Kanske bättre lycka för dig med tex hypnos. Skadar ju inte att prova (mer än plånboken, den tog tyvärr lite stryk...)

Colombialiv sa...

Åh så fruktansvärt jobbigt för dig. Jag hoppas-hoppas-hoppas att du hittar någon lösning. Eller något som i alla fall kan mildra det hela. Om det nu är SSRI eller vad det är. Kan det inte bara komma ett magsjukevaccin? Kunde inte Ivan ha välsignats med den där genen som gör en i princip immun mot magsjuka?

Har sagt det förr någon gång, men OM du skulle råka vara i Umeå och magsjuka skulle bryta ut, hos er eller hos din brors familj och du måste utrymma omedelbums så får du fly till oss. Lovar att ta hand om allt det jobbiga så du slipper. Jag tycker inte det är kul med magsjuka, men det triggar ingen ångest och vi verkar dessutom vara ett av de där immunitets-fallen. Vi känner inte varandra, men krisar det så krisar det :)

Kram!

Sandra sa...

Vill bara dela med mig lite. Jag har gått i KBT mot "hypokondri"/hälsoångest/katastroftankar och faktiskt blivit hjälp. Självklart kommer det ibland tillbaka, i samband med att det händer något sjukdomsrelaterat jobbigt hos familjemedlemmar eller mig själv, men min generella känsla är inte längre "jag kommer dö".
Jag tror det som funkade bäst för mig var redskapet "tänka tanken ut" (som är så jävla jobbigt att göra...).
Jag tror även att jag var emetofob till viss del INNAN jag blev gravid och 1. kräktes massor själv 2. fick en kräkbebis som kräktes flera gånger per dag tills hon var 1 år och 3 månader (!!!). KBT så det bara skrek om det men känner mig inte alls rädd på samma sätt längre, även fast jag drabbas av panik när magsjukan väl hälsar på. Fattar självklart att det som funkar för mig inte funkar för alla men önskar så att du hittar några verktyg/mediciner för att slippa känna ångest, det tar så fruktansvärt mycket energi och kraft.

Anonym sa...

Jag hade jätte stark magsjukefobi och illamåendefobi från det att jag var ca 8 år tills det jag var 38-39-år. Jag gick på en mängd olika terapier (hypnos m.m.) tills en terapeut sade till mig att spyfobin har sin grund i ilska. Under något år förstod jag inget av den kommentaren tills det en dag bara sjönk in hur arg jag var på min mamma (vi har och har alltid haft en mycket dålig relation) och efter det började fobin mattas av. Jag skulle själv aldrig ha klarat av att koppla ihop ilska och spyfobi.